Det dubbla könsförtrycket
Det har talats en del om "tokfeminism" på sistone.
De riktiga feministerna har kallat den extrem. Men är den inte istället
mainstream?
Den aktuella diskussionen handlar
inte som förut om hela lönen och halva makten utan om kön i en djupare mening.
Så låt oss reflektera en smula kring kön och sex. Utifrån två belysande
jämförelser.
Förr i tiden bedrev
välgörenhetsdamer ett energiskt hjälparbete för att göra tillvaron lättare för
de allra fattigaste. Att de insatserna var av nöden i den allra bokstavligaste
mening är en självklarhet. Lika självklart som att ideellt arbete vid
kvinnojourer är av största betydelse för att skydda de kvinnor som drabbas av
mäns våld.
Det finns emellertid en
ytterligare parallell att dra mellan dessa verksamheter. I båda fallen är
aktivisterna ute i mer än ett ärende.
Artonhundratalets
välgörenhetsdamer ville utöver att lindra nöden för de fattiga även göra dem
mer intresserade av Gud och Jesus.
ROKS syftar inte endast till att
organisera arbetet vid kvinnojourer. ROKS missionerar även för sin speciella
sexualsyn – en mission som mött starkt gensvar i politiska kretsar samt i
statliga och kommunala verksamheter. Jag nöjer mig här med att illustrera med
tre exempel på tokfeminismens yttringar.
1. I mars 2003 (på den internationella
kvinnodagen) undertecknar ett femtiotal feministister ett upprop där
porrtittare likställs med fascister (DN 8/3 -03).
2. Ett flertal kommuner har
bestämt att arrangemang som innefattar hyra av konferensfaciliteter samt
övernattningar endast ska förläggas till "porrfria" hotell.
3. I februari 2005 meddelar det
Nationella sekretariatet för genusforskning att regeringen anslagit två och en
halv miljon för att motverka "sexualiseringen av det offentliga
rummet". Det framgår klart att ifrågavarande sekretariat är en del av
propagandaapparaten.
Allt detta är tillämpningar av
ROKS-politik. Så vad med extremism?
Den
som inte lagt märke till att vi lever i ett manssamhälle är illa
orienterad. Men det är inte hela saken. Det finns en ytterligare omständighet
att beakta. Och det är att i vårt samhälle hålls könsligheten som sådan i
strama tyglar.
Mot den bakgrunden finns det skäl
att betona att termen könsförtryck har två innebörder. Tyvärr har feminister
med såväl vänster- som högerkulör sett på saken med endast ett öga.
För att ge en bild av de
sammansatta förhållandena har jag gjort ett enkelt fyrfältsdiagram. Det utgörs
av två korsande axlar. Längs y-axeln anges en gradering som återspeglar den
utveckling vårt samhälle genomgått. Längs x-axeln befinner sig de
karakteristika som få feminister upptäckt: graden av själva könslighetens
befrielse.
De
ROKS-idéer som kommit att bli vägledande vilar på en endimensionell
beskrivning. Könsrelationer är dock mer än maktförhållandet mellan kvinnor och
män. Ett mer ambitiöst studium av kön räknar med två dimensioner.
Den som förmår se kön ur fler
aspekter upptäcker att vårt samhälle beträffande synen på sexualitet kan
inordnas på en skala med fyra steg, x-axeln. De är: repressiv, restriktiv,
tillåtande och stödjande.
Längs y-axeln befinner vi oss i
position tre på vandringen från "mansvälde" via "elementära
rättigheter för kvinnor". Vi är framme vid "jämställdhetssträvanden".
Den som förmår pejla in
koordinaterna x = restriktiv och y = jämställdhetssträvanden förvånas inte över
det genomslag ROKS-filosofin uppnått.
En framtida klokfeminism kommer
att vara kapabel att föreställa sig, och framför allt praktiskt hantera två
dimensioner av könsförtryck: förtycket av kvinnor – liksom förtycket av kön.
Ulf Wideström, sexolog
Maj 2005
I ett försök att få
Aftonbladets debattsida att ge plats för mitt budskap sände jag dem
nedanstående tolkningsmanual.
Om ni är intresserade av min medverkan kanske jag per
telefon kunde förklara hur jag tänker mig att bilden kan utvecklas.
Låt oss för kommunicerbarhetens skull beteckna x-axelns skalsteg med 1, 2, 3 och 4. Samt y-axelns med A, B, C och D.
Låt oss för kommunicerbarhetens skull beteckna x-axelns skalsteg med 1, 2, 3 och 4. Samt y-axelns med A, B, C och D.
Vårt svenska samhälle hamnar på
När jag leker med dessa symboler placerar jag självfallet Iran på 1A. Samt Kina och Sydafrika på 1B. Mitt intryck är att det i dessa båda länder under senare år skett avsevärda framsteg vad gäller kvinnors ställning i samhällslivet i stort. Men att det puritanska förhållningssättet till sexualitet inte förändrats i nämnvärd grad. Vilket bland annat fått till följd att arbetet med att bekämpa spridning av HIV/AIDS har mött starkt motstånd.
Danmark hamnar i ett mellanläge på 2,5C, dvs mittemellan Restriktiv och Tillåtande. Jag ska förklara vad jag menar med detta genom att välja den bland vänsterfeminister synnerligen populära kampanjen "porrfria hotell". Min gissning är att en kampanj av det slaget skulle få väldigt dåligt gehör i Danmark. Den politiken kan nog sägas uttrycka den svenska folksjälen.
Mina intryck av brasiliansk kultur är hämtade från media samt från mina nära kontakter med brasilianska kvinnor här i Göteborg. Dessa erfarenheter får mig att lägga Brasilien på 3B. Jag är helt klar över det brasilianska samhällets stenhårda machomentalitet. Och brasilianska kvinnors måttliga framgång i att utveckla andra former av kvinnorörelse än den med rumpan.
Dessa lösa tankar levereras som inspiration till en talangfull tecknare som eventuellt kan göra något av dem.
AB-läsarna bör uppmanas att leka vidare och föra in sina skattningar av ytterligare länder och miljöer i bilden.
Ulf Wideström
No comments:
Post a Comment