Thursday, September 22, 2016

Det dubbla könsförtrycket


Det dubbla könsförtrycket

 

Det har talats en del om "tokfeminism" på sistone. De riktiga feministerna har kallat den extrem. Men är den inte istället mainstream?

Den aktuella diskussionen handlar inte som förut om hela lönen och halva makten utan om kön i en djupare mening. Så låt oss reflektera en smula kring kön och sex. Utifrån två belysande jämförelser.

Förr i tiden bedrev välgörenhetsdamer ett energiskt hjälparbete för att göra tillvaron lättare för de allra fattigaste. Att de insatserna var av nöden i den allra bokstavligaste mening är en självklarhet. Lika självklart som att ideellt arbete vid kvinnojourer är av största betydelse för att skydda de kvinnor som drabbas av mäns våld.

Det finns emellertid en ytterligare parallell att dra mellan dessa verksamheter. I båda fallen är aktivisterna ute i mer än ett ärende.

Artonhundratalets välgörenhetsdamer ville utöver att lindra nöden för de fattiga även göra dem mer intresserade av Gud och Jesus.

ROKS syftar inte endast till att organisera arbetet vid kvinnojourer. ROKS missionerar även för sin speciella sexualsyn – en mission som mött starkt gensvar i politiska kretsar samt i statliga och kommunala verksamheter. Jag nöjer mig här med att illustrera med tre exempel på tokfeminismens yttringar.

1. I mars 2003 (på den internationella kvinnodagen) undertecknar ett femtiotal feministister ett upprop där porrtittare likställs med fascister (DN 8/3 -03).

2. Ett flertal kommuner har bestämt att arrangemang som innefattar hyra av konferensfaciliteter samt övernattningar endast ska förläggas till "porrfria" hotell.

3. I februari 2005 meddelar det Nationella sekretariatet för genusforskning att regeringen anslagit två och en halv miljon för att motverka "sexualiseringen av det offentliga rummet". Det framgår klart att ifrågavarande sekretariat är en del av propagandaapparaten.

Allt detta är tillämpningar av ROKS-politik. Så vad med extremism?

 

Den som inte lagt märke till att vi lever i ett manssamhälle är illa orienterad. Men det är inte hela saken. Det finns en ytterligare omständighet att beakta. Och det är att i vårt samhälle hålls könsligheten som sådan i strama tyglar.

Mot den bakgrunden finns det skäl att betona att termen könsförtryck har två innebörder. Tyvärr har feminister med såväl vänster- som högerkulör sett på saken med endast ett öga.

För att ge en bild av de sammansatta förhållandena har jag gjort ett enkelt fyrfältsdiagram. Det utgörs av två korsande axlar. Längs y-axeln anges en gradering som återspeglar den utveckling vårt samhälle genomgått. Längs x-axeln befinner sig de karakteristika som få feminister upptäckt: graden av själva könslighetens befrielse.

 

De ROKS-idéer som kommit att bli vägledande vilar på en endimensionell beskrivning. Könsrelationer är dock mer än maktförhållandet mellan kvinnor och män. Ett mer ambitiöst studium av kön räknar med två dimensioner.

Den som förmår se kön ur fler aspekter upptäcker att vårt samhälle beträffande synen på sexualitet kan inordnas på en skala med fyra steg, x-axeln. De är: repressiv, restriktiv, tillåtande och stödjande.

Längs y-axeln befinner vi oss i position tre på vandringen från "mansvälde" via "elementära rättigheter för kvinnor". Vi är framme vid "jämställdhetssträvanden".

Den som förmår pejla in koordinaterna x = restriktiv och y = jämställdhetssträvanden förvånas inte över det genomslag ROKS-filosofin uppnått.

En framtida klokfeminism kommer att vara kapabel att föreställa sig, och framför allt praktiskt hantera två dimensioner av könsförtryck: förtycket av kvinnor – liksom förtycket av kön.

 

Ulf Wideström, sexolog

Maj 2005





 

 
I ett försök att få Aftonbladets debattsida att ge plats för mitt budskap sände jag dem nedanstående tolkningsmanual.

  

Om ni är intresserade av min medverkan kanske jag per telefon kunde förklara hur jag tänker mig att bilden kan utvecklas.

Låt oss för kommunicerbarhetens skull beteckna x-axelns skalsteg med 1, 2, 3 och 4. Samt y-axelns med A, B, C och D.


Vårt svenska samhälle hamnar på 2C. Den fortsatta färden är tänkt att nå fram till det Utopia som är beläget vid 4D.

När jag leker med dessa symboler placerar jag självfallet Iran på 1A. Samt Kina och Sydafrika på 1B. Mitt intryck är att det i dessa båda länder under senare år skett avsevärda framsteg vad gäller kvinnors ställning i samhällslivet i stort. Men att det puritanska förhållningssättet till sexualitet inte förändrats i nämnvärd grad. Vilket bland annat fått till följd att arbetet med att bekämpa spridning av HIV/AIDS har mött starkt motstånd.

Danmark hamnar i ett mellanläge på 2,5C, dvs mittemellan Restriktiv och Tillåtande. Jag ska förklara vad jag menar med detta genom att välja den bland vänsterfeminister synnerligen populära kampanjen "porrfria hotell". Min gissning är att en kampanj av det slaget skulle få väldigt dåligt gehör i Danmark. Den politiken kan nog sägas uttrycka den svenska folksjälen.

Mina intryck av brasiliansk kultur är hämtade från media samt från mina nära kontakter med brasilianska kvinnor här i Göteborg. Dessa erfarenheter får mig att lägga Brasilien på 3B. Jag är helt klar över det brasilianska samhällets stenhårda machomentalitet. Och brasilianska kvinnors måttliga framgång i att utveckla andra former av kvinnorörelse än den med rumpan.

Dessa lösa tankar levereras som inspiration till en talangfull tecknare som eventuellt kan göra något av dem.

AB-läsarna bör uppmanas att leka vidare och föra in sina skattningar av ytterligare länder och miljöer i bilden.

Ulf Wideström